Ni växer så just nu mina älskade barn. Du Greta håller på att växa ur alla dina kläder som fortfarande är i storlek 74. Tröja efter byxa efter klänning får vi lägga undan eftersom de hänger på din kropp som vore du redo för högvatten. Jag skulle tro att alla dom kläderna kommer att vara utbytta i din garderob mot storlek 80 innan det här året är slut. Du har också fått två nya tänder den här månaden. Det är de två tänderna på var sin sida om de två du redan har i din underkäke som tittat fram. Och ditt hår! Det börjar bli så långt nu Greta. Det är så gulligt för ditt underhår håller på att växa fram vilket gör att det ser ut som att du har en lugg. Du har också en ljust ljust alltså jätteljust blond fläck i din vänstra tinning som vi undrar om den inte är där för att stanna? Det gör att det ibland ser ut som att du har en djup vik där men så är det alltså inte.
Ditt hår har också vuxit som ogräs Olof. Det fortsätter att vara blont så den här teorin vi hade om att du hade solblekt hår får vi förkasta. Du är en liten blondin helt enkelt, vilket följer din pappas släktdrag på pricken. Både din farbror och faster och kusin hade ganska ljust hår när de var små för att senare bli mörkare igen när de blev äldre. Några nya tänder har inte dykt upp hos dig men vi gissar att de är på gång. Du dräglar och spottar och gör salivbubblor på ett sätt som vi känner igen från sist det var dags för tandsprickning.
Ni är så mobila nu för tiden. Ni springer fram i lägenheten och har båda lärt er hur ni ska ta er fram på era Bobby cars. Ni har inte riktigt full koll på hur man svänger så oftast drar ni iväg, kör in i någon sak, blir lite fundersamma och hoppar sedan av bilarna för att gå iväg och göra något annat. Ni klättrar omkring på våra möbler och du Greta känns väldigt säker och du känner dig för innan du ger dig ut på fönsterbrädan eller vad det kan vara. Du Olof är mer av typen som bara kör på och din balans är inte alls lika finjusterad som Gretas så du trillar och faller en del. Men du tycks rätt härdad för det är sällan som du blir ledsen. Kanske har du lärt dig att falla mjukt? Det tycks vara på det viset i alla fall.
Det bästa ni vet när det gäller just klättring osv är att sitta i hörnfönstret inne i arbetsrummet. Där har vi ställt ner gästsängen på golvet och bullat upp med massor av kuddar under och vid sidan av fönstren. De är såna där lite lägre fönster så står ni på golvet ser ni ut men det intresserar er ingenting i jämförelse med att vara där uppe istället. Antingen sitter ni i fönstret och läser (och det är ju så rart hur ni plockar med er en bok och sen sätter er där) eller så står ni och tittar ut på allt som händer på gatorna utanför. Ni har väldigt bra koll på 56:ans buss, en stor byggkran längre ner på gatan samt eventuella hundar som spatserar förbi.
När det gäller din rumsuppfattning Olof så har du börjat med två nya saker i det senaste. Du backar gärna omkring i lägenheten och du snurrar. Du snurrar runt runt och skrattar och blir yr och trillar omkull. Du kan gå på tå Greta och gör det titt som tätt. Ingen av er har dock fattat att det är just backa, snurra och gå på tå som ni gör för när vi ber er göra något av dessa nya trick tittar ni bara på oss med frågande ögon. Stampa med fötterna och klappa händerna dock – det gör ni så gärna på beställning.
Ni som alltid har tyckt mycket om böcker har plötsligt lämnat pekböckerna bakom er. Det känns som att det skedde över en natt. En dag var dom bara inte intressanta alls längre. Nu vill ni helst av allt att vi ska läsa om Totte (där vi i och för sig inte läser texten rakt av utan förenklar lite) som bakar eller klär ut sig. Det är som att ni vill ha en story och att ni har förstått hela det konceptet. Annars vill ni ha böcker där det händer mycket på sidorna som i Nell leker inne eller Babo pekar. Med den boken kan vi sitta i timmar och peka ut saker där mamman och Nell har byggt en värld. Din absoluta favoritbok Greta är en vuxenbok om katter och kattskötsel som ni fått av er faster Maja. Oj oj OJ vad du älskar den boken. Mau, mau, mau sitter du och pekar ut alla hundrafjorton katter i boken.
Du har börjat säga ord Olof! Du säger trrr-äd (träd), brrrr-öd (bröd), si-tta (sitta), sch-th-å (stå), krrrrah (kratta) och mamma. Du vet vem Lady Gaga är och har en mindre crush på henne. Dagarna i ända säger du Gaga! och pekar mot stereon. Överhuvudtaget gör du en miljard olika ljud just nu och det är så himla fint. Du Greta säger två saker: mamma och nah! (som betyder napp). Man kan väl summera det som att du har lärt dig de två ord som betyder mest av allt för dig i hela världen. Ni kallar båda två också er pappa för mamma så jag menade det inte som att det är just jag som är viktigast av allt. Men det är nu under den senaste månaden som ljudet mamma har fått en innebörd för er. Det var bara här om dagen vid matbordet som vi såg hur något klickade till hos er: att det var just jag var er mamma! Du har varit rätt mammig denna månad Greta och det är första gången som någon av er har varit så tydlig med den saken. Du kan komma efter mig och gnälla lite för att få komma upp i famnen och då gosar du ditt huvud mot mitt och kryper ihop på mitt bröst. Du har också börjat forma din mun till en pussmun, antingen som ett litet "o" eller till en liten "åtta". Borta är alltså drägelgapandet som tidigare varit dina pussars signum. Ja, det är väl så som alla småbarn pussas? Du gör fortfarande så Olof även om dina pussar är mycket sällsynta. Det är faktiskt en stor skillnad mellan er båda: du är väldigt gosig och kelen Greta medan du inte alls gillar kramar lika mycket Olof. Du tycks få ditt mys tillfredsställt med dina gosiga kaniner istället.
Ni har också för första gången den här månaden slagit vakt om oss som föräldrar. Det var när vi var på Arkitekturmuseet och lekte. En liten pojke som var ungefär lika gammal som er kom fram till Ulf och både du Olof och du Greta rusade fram och trängde er mellan pojken och er pappa. Samma sak hände lite senare när den lille pojken kom fram till mig. Som en skott var ni där och markerade att jag minsann tillhörde er och inte honom.
När det gäller mat och ätande har vi haft en bra månad. Rätt bra i alla fall. Den som har varit lite petig i det senaste är du Olof men det tror vi beror på förkylning eller att det kan vara en tand på gång. Du Greta har ätit som en häst och kanske kompenserat för den förra månadens långa matvägran? Ni vill båda två äta själva och gör det bra med händerna och rätt okej med bestick. Ni äter med gaffel och sked. Oftast hjälper jag och pappan till (om vi tycker att ni har fått i er för lite så gör vi er favoriträtt som är en gryta baserad på potatis, morot, lök och buljong sen adderar vi antingen fisk och lite timjan eller korv och kryddpepparkorn beroende på dagsform) när ni ska äta lite kladdigare saker som vi då mosar ihop och ger er med sked. Rent smakmässigt så verkar ni gilla det mesta. Potatis och pasta och ris och nudlar och bröd = gott. Korv = godast av allt. Avocado som tidigare varit en favorit kan nu för tiden dra åt fanders. Till mellanmål får ni fortfarande oftast välling men ni tycker också jättemycket om frukt och äter några bananer och klementiner i veckan.
Ni leker mer och mer med varandra. Ni kan jaga efter den andra, gå upp upptäcksfärd i lägenheten eller sitta och pilla med något ihop. Ni leker överhuvudtaget lite mer. I badet kan ni till exempel sitta med en hink och spade och fånga upp skummet och hälla ner i hinken under en lång tid. Eller fylla vattenkannan med vatten och hälla ut på golvet. Ja, det är det bästa när det kommer till badstunden för dig Olof. Ditt bästa Greta är när vi slår på duschstrålen och du kan stoppa in ditt ansikte i det strilande vattnet. Då är det som att du tappar andan och så drar du snabbt tillbaka huvudet och skrattar ett helt explosionsartat skratt. Sen gör du det igen och igen och igen.
Ni har blivit klängigare båda två. Om jag och pappan står vid diskbänken kommer ni och stångar era huvuden mot våra ben och vill upp i våra famnar. Jag tror att det är för att ni vill vara med och se på vad vi gör. Särskilt du Olof är superintresserad av hur matlagning går till. Ni gillar överhuvudtaget vardagssysslorna och ni hjälper gärna till med att tömma torktumlare, diskmaskin och matkassar. Ni har också börjat lägga tillbaka saker i sina lådor. Nöjet nu för tiden är att hälla ut klossar och sedan lägga tillbaka dom i burken. Det här är en lekfas som jag är mycket förtjust i, men som jag gissar knappast är bestående.
Ni är fortfarande mycket förtjusta i när vi får besök. Du Greta älskar fortfarande din moster helt sanslöst mycket och ni är båda två jättekära i er morfar som var här på besök under några dagar. Morgonen efter att han hade åkt, berättade er pappa om för mig, så sprang du Greta bort till arbetsrummet (som också är gästrum) direkt efter att du hade vaknat och pappan bytt din blöja. Försiktigt sköt du upp dörren och smög in. Sen blev du bara stående och tittade bedrövat på den tomma sängen. Alltså hjärtat mitt Greta. Hjärtat mitt! Det blir så ömt så ömt av den här historien. Eller som du gör när vi så bara nämner din mosters namn: då springer du ut i hallen för att titta om hon är där? Ågud. Ni är båda två också mycket förtjusta i er faster som ni träffar ganska regelbundet nu för tiden. Det är också så rackarns fint att tror att jag smäller av.
När det gäller våra dagliga rutiner håller vi på och provar oss fram. Ni kliver fortfarande upp mellan halv sju och sju och äter frukostgröt med pappan. Sedan äter ni en andra frukost med oss runt åtta. Vid halv tio får ni lite välling och sover fram tills elva, halv tolv. Då äter vi lunch och sedan hänger vi runt lite i lägenheten fram till halv två då vi går ut på en vagnpromenad. Ni tycker fortfarande om att åka vagn och trots att ni inte längre sover något på eftermiddagen så protesterar ni inte över vår entimmesrutt. Vid tre äter ni mellanmål som oftast blir lite välling och där i kring leker ni ute på vår gård en stund. Sedan går vi in och klättrar i trapporna i trapphuset. Och åker hiss! Runt fyra går vi in och ni tittar på I drömmarnas trädgård på SVT play medan jag eller pappan gör i ordning middagen. Vid fem äter vi och sedan badar ni på en gång efter maten (pga enormt kladd). Efter bad och tandborstning tar vi på er pyjamas och sedan leker vi lite lugnare lekar och läser fram tills att klockan är sju och ni får er nattningsflaska med välling. Nu när ni inte sover på eftermiddagen längre så somnar ni oftast på en gång. De dagar då ni varit för trötta och fått sova på eftermiddagen (eller de dagar då vi provat att skippa förmiddagsvilan och bara låtit er sova på eftermiddagen) så tar det mellan en halvtimme och upp till en timme för att få er att somna. För er passar det helt enkelt bäst att sova på förmiddagen och så får det väl vara då? Allt kommer att förändras när ni börjar förskolan nästa år men det får vi ta då. Var sak har sin tid, inte sant?
Jag och pappan är så kära i er Olof och Greta att det inte är klokt. Det är så otroligt kul att se er utvecklas och bli till små människor. Varje dag tittar jag och pappan på varandra och skrattar åt något ni hittar på. Som när du krummar ihop dig Greta och plockar med saker och ser ut som ett gammalt troll. Eller när du sjunger ooowi'h! ooowi'h! ooowi'h! Olof och gungar med överkroppen. Ni har länge varit två tydliga individer men den här tydligheten bara växer och blir starkare. Som vår kärlek till er. Det borde vara omöjligt men så är det. Att kärleken som redan är så stor kan växa är en storslagen sak att få uppleva.
Oj vilket långt inlägg det här blev! Jag förvånar till och med mig själv men det händer så mycket nu att det här väl var oundvikligt? Alldeles oavsett: Hurra för ettan och tvåan som blev 15 månader idag!