Det är femte december och allt är så rörigt just nu i livet att jag knappt hänger med själv. På två dagar har hela mitt januari ramlat omkull, ställt sig upp igen bara för att kasa ihop igen. Så här: Det jobb jag trodde att jag hade från och med i januari har jag inte längre säkert. Kanske inte alls? Det andra jobbet som jag kanske inte var riktigt lika säker på att jag hade har jag inte längre över huvud taget. De valde en annan än mig. Det tredje jobbet som jag faktiskt hade, tackade jag nej till eftersom jag insåg att det inte kommer att gå att kombinera med det övriga livet som jag lever just nu. Det var ett jätteroligt jobb men timingen så urusel så jag började gråta i telefonen när jag sa som det var: att det inte kommer att fungera. Det fjärde jobbet har jag inte hört något från på länge vilket till en början kunde tolkas som ett gott tecken men nu är jag inte så säker längre.
Och förskolestarten har vi ju skjutit på. Det är ett väl grundat beslut som jag är nöjd med. Men det betyder också att vi inte har någon förskola till Oggi heller.
Dock. Dom två sakerna i kombination: att jag har en mycket luddig (och luftig) jobbframtid och att Oggi inte har någon förskoleplats passar dock finfint ihop. Som handen i handsken kan man även säga.
Det vill säga: Alltid nåt. Och vilket nåt! Olof-och-Greta-nåt.
Och snart är det jul. Om 19 dagar om vi ska vara petnoga.
Och förskolestarten har vi ju skjutit på. Det är ett väl grundat beslut som jag är nöjd med. Men det betyder också att vi inte har någon förskola till Oggi heller.
Dock. Dom två sakerna i kombination: att jag har en mycket luddig (och luftig) jobbframtid och att Oggi inte har någon förskoleplats passar dock finfint ihop. Som handen i handsken kan man även säga.
Det vill säga: Alltid nåt. Och vilket nåt! Olof-och-Greta-nåt.
Och snart är det jul. Om 19 dagar om vi ska vara petnoga.