Året 2013: Januari

Snart har ännu ett helt år gått och det har blivit dags att summera 2013. Det här blir det fjärde året som jag gör det här i bloggen. Om ni vill se hur mina tidigare år har sett ut så finns alla månaderna samlade under etiketten Året som gått i 12 inlägg.
Men okej 2013 års summering börjar, så klart, med januari:

Det här är första bilden jag tog i år. I januari hade vi tydligen en otroligt glad liten böna som höll oss sällskap i våningen i Vasastan och som använde amningskudden som sittsäck.

Annars tycks januari framför allt ha spenderats på golvet. Mitt sätt att lösa tvillinglivet gick till mycket stor del ut på det.

Vi försökte också introducera puréer och gröt till barnen. Det var det äckligaste någonsin om man ska tro Gretas (och Olofs) minspel.

Barnen började kunna sitta ganska bra och vi sålde spädbarnsinsatserna och köpte byglar till våra tripp-trapp-stolar. Till en början fick vi palla upp Greta med kuddar i ryggen, och Olof med kuddar vid magen. För att fira detta event, att vi nu för tiden kunde sitta som en familj runt matbordet, bestämde jag och Ulf oss för att ha en tacofredag. Ni vet, så där som alla "alla" barnfamiljer gör i Sverige på fredagar. Det tog ganska precis tre minuter sedan var det full kalabalik och katastrof. Sedan dess har vi inte ätit tacos.

Det var en kall och snöig januari i år men vi gick promenader med barnvagnen i alla fall. Som här, vid Karlbergs slott.

Olof och Greta låg nedpackade som små sillar i vagnen. Då hade vi en Mountain Byggy som var liten och smidig på ett sätt, men mest bara var liten på ett annat. Till slut hade Olof vuxit ur den och vi blev tvingade att byta vagn.

Eftersom januari var en sån snöig och faktiskt ganska hemsk månad när det gäller barnvagnslivet så började vi hänga på Moderna Museet. Att barnen inte sov när vi var ute på lokal (eller bland folk överhuvudtaget) stressade inte längre skiten ur mig och det var en av de absolut bästa utvecklingsstegen som jag som mamma tog under det här året.

För att fördriva tiden på snöslaskiga dagar började vi också gå på utställningar. Här har vi vår nya vagn förresten. Vår Bugaboo Donkey som jag fortfarande är så sjukt nöjd med.

En dag gick vi ner till Sturegallerian där barnens farfar, Ulfs pappa alltså, ställde ut sin konst på ett galleri.

Men mest av allt spenderade vi januari i soffan.

Och vips var Olof och Greta fem månader och sötare än någonsin tror jag i sina nya badhanddukar.

De hittade sina fötter.

Och inledde sin kärlekshistoria till böcker.

Greta sportade en klassisk fyra-fem-sex-månadersfrisyr.

Och i slutet av månaden hade båda barnen tydligen knäckt grötkoden.

Och så var det med januari. Det känns som att det var en månad som vi kämpade för att ta oss igenom. Vi hade det bra, det är inte något sånt jag säger. Men det fanns inte något utrymme för oss att vara något annat än familj, och för mig och Ulf att vara föräldrar till Olof och Greta. Vilket i och för sig är jättefint när jag tänker på det.