Året började gå mot sitt slut och mycket var precis som vanligt för första gången på nästan två år. Förutom det här att mina barn visade sig kunna rita? Jag blev stolt och gjorde det så många andra förstagångsföräldrar gjort innan mig: ramade in de dödsgulliga alstren.
Olof och Greta växte som ogräs och ville göra saker som att sitta själva på vuxenstolarna.
Under november tog vi det där med att sälja vårt bohag lite väl långt en kväll.
Men det ordnade sig redan nästa dag då en lastbil med möbler anlände till lägenheten med de skeva väggarna.
Och så gick det till när vi fick ett mycket vuxet vardagsrum.
Det var i samma veva som marmorskivan anlände och gjorde vår alkov ungefär tusen procent tjusig.
Under november hängde vi på Moderna museet så klart.
Barnen blev lite mer klängiga och possessiva. Men det var en rätt snabbt övergående fas skulle det visa sig.
Greta ville pussas och övergav den vidöppna salivpussmunnen för detta rara lilla plut.
Och så blev det mitten av november och Greta och Olof firade sin ett år och tremånadersdag på sin favoritplats med sin favoritsysselsättning.
Och Olof upptäckte att han älskar att städa.
Annars hängdes det mest i och vid fönstret med böcker och föräldrar och barn.
Ulf hängde upp gardiner och plötsligt fanns det ytterligare en favoritplats att vara på.
Det var i mitten av november som vi började nosa på julen. Med årets glögg på balkongen.
Och med adventspynt.
Och med att testa barnens outfits till årets julkort.
Sista helgen i november åkte vi till München tillsammans med min mamma och syster.
Vi tittade på julskyltningar.
Och drack glühwein.
Och befann oss rätt så ofta på någon av stadens olika julmarknader. Så väldigt gemytligt allt det där.
Vi bodde på flotta hotell och åt fantastiska middagar.
Och drack glühwein, men det har jag visst redan sagt? Men det var ju så trevligt. Som november i stort. En bra månad.
