Jag fick den här kommentaren här om dagen:
Hur gjorde du för att synka dem när de var bebisar? När började du med detta? Hur länge helammade du? Dubbelamning? Hur fick du dem att somna på kvällen (samtidigt)? Och sova på natten? Hur länge var ni båda föräldrar hemma på heltid?
Mvh fyrbarnsmamma med tvillingar på 6 veckor som snart bryter ihop av allt kaos, skrik och gnäll dygnet runt. Inga rutiner. Inga mönster. Och jag som borde vara expert...
Kära fyrbarnsmamma!
Ah. Det där med synkning. Som det pratas om synkning när det gäller tvillingar. Det känns som att det var det enda jag och Ulf pratade om och strävade efter i många månader. Jag vill kort säga detta: Vi fick till det. Till sist. Men det tog ganska lång tid. Samtidigt vill jag också säga att vi har ett par vänner som fick till synkningen med sina tvillingpojkar efter bara några månader. Jag tror att de följde en metod som skapats av Gina Ford (där man tex ger mat och låter barnen sova på bestämda tider) och det verkar ha passat dom helt perfekt. Kan vara värt att kolla upp om man gillar tanken på att följa en metod.
För vår del skall det sägas att barnen hade en något så när fungerande dygnsrytm rätt tidigt. Det vill säga att de förstod att sova mer på natten och vara mer vakna på dagarna. Som jag minns det började detta redan på bb men det kan mycket väl vara något jag bara hittar på. Med det inte sagt att vi inte var vakna en del på nätterna. Det var vi. Men de längre sovpassen skedde i alla fall då. Den enda synkningen som vi fick till i början var att både Olof och Greta sov samtidigt på eftermiddagen då jag gick en lång promenad med dom på en-en och en halv timme. Efter den promenaden dubbelammande jag dom. Resten av tiden på dygnet så fick dom sova "när dom ville" för jag upplevde det som att jag/ inte hade något annat val. Jag försökte lägga dem samtidigt men de följde sin egna rytm så att säga. Efter dubbelamningen där vid middagstid kompletterade vi målet med ersättning. Sedan försökte vi hålla dom vakna fram tills kvällsflaskan. Det vill säga att vi försökte rida ut gnölfesten som kvällarna alltid innebar.
Jag helammade aldrig. Vi började ge båda barnen ersättning redan på bb. Det gjorde vi för att jag och Ulf ville det. Vi ville kunna dela på ansvaret och belastningen det skulle innebära att mata två. Ganska snart blev det framför allt Greta som ammades pga hon inte tyckte om ersättning samt att Olof hade svårt att få ett bra tag vid mina bröst. Det här är ett beslut som jag inte ångrar men det ledde också till att jag inte ammade längre än tills dess att de var cirka fem-sex månader. Jag hade gärna fortsatt längre men då ville varken Olof eller Greta ha bröstet längre. Flaskan gick ju så mycket snabbare. Det är många tvillingmammor som dubbel- och helammar men jag var alltså inte en av dessa. Kanske finns det någon som läser här som helammade sina tvillingar som kan dela med sig av sina erfarenheter?
Jag och Ulf har aldrig varit lediga båda två på heltid. Första månaden arbetade Ulf mer än heltid och vi fick hjälp av min mamma. Att hon flyttade in hos oss berodde på att jag var i sånt uruselt fysiskt skick den första månaden (pga sängläge i fyra månader plus kejsarsnitt) och att hon bor sjuttio mil från oss. Att be om hjälp är viktigt men det behöver inte alls vara på den nivån som det var för oss. Till exempel älskade jag att min faster kom förbi några gånger med mat så att vi fick äta något annat än korv med bröd. Efter den första månaden gick Ulf ner i arbetstid till deltid och så har det sett ut sedan dess. Jag har varit helt ledig och Ulf har jobbat deltid. I början var det nödvändigt för oss av flera skäl, senare har det mer handlat om att Ulf har velat vara med barnen så mycket som möjligt. Kan båda vara hemma så är det en helt fantastisk sak att göra. Det är inte alla som har råd eller möjlighet, det vet jag, men jag är nästan avundsjuk på mig själv för att vi klarade av att lösa det. Så bra har det varit för oss som familj.
Dina tvillingar är bara några veckor gamla än men trots det kommer det ganska snart bli bättre. Mycket bättre. Jag tror så här till en början att det kan vara bra att försöka få till rutiner för dig. Så att du får andas någon stund varje dag. Att bestämma när du ska få duscha. Att du ska få gå en promenad själv en dag i veckan. Äsch. Vad vet jag? Du vet bäst vad du behöver för att överleva.
Finns det några tvillingföräldrar med äldre syskon som läser här? Har ni några erfarenheter att dela med er av? När blev allt lättare för er?
Till sist. Här är några länkar till inlägg som jag skrivit tidigare om rutiner bland annat. Då är Olof och Greta några månader gamla men de kanske kan fungera som en skiss till hur en dag kan läggas upp?
Massor av kramar till dig kära kämpande tvillingmamma! Och alla ni andra som också går igenom den där första URJOBBIGA tiden som det innebär att ha två gnöliga (men gulliga) små bebisar.
Min vecka som tvillingmamma (tvillingarna fem veckor)
Som ett slarvigt laddat batteri (tvillingarna sex veckor)
Utvilad och upplyft och lite pirrig (tvillingarna tio veckor)
Kvällsrutinen (tvillingarna fem månader)
Våra rutiner (tvillingarna fem månader)
Våra rutiner (tvillingarna sex månader)
Hur gjorde du för att synka dem när de var bebisar? När började du med detta? Hur länge helammade du? Dubbelamning? Hur fick du dem att somna på kvällen (samtidigt)? Och sova på natten? Hur länge var ni båda föräldrar hemma på heltid?
Mvh fyrbarnsmamma med tvillingar på 6 veckor som snart bryter ihop av allt kaos, skrik och gnäll dygnet runt. Inga rutiner. Inga mönster. Och jag som borde vara expert...
Kära fyrbarnsmamma!
Ah. Det där med synkning. Som det pratas om synkning när det gäller tvillingar. Det känns som att det var det enda jag och Ulf pratade om och strävade efter i många månader. Jag vill kort säga detta: Vi fick till det. Till sist. Men det tog ganska lång tid. Samtidigt vill jag också säga att vi har ett par vänner som fick till synkningen med sina tvillingpojkar efter bara några månader. Jag tror att de följde en metod som skapats av Gina Ford (där man tex ger mat och låter barnen sova på bestämda tider) och det verkar ha passat dom helt perfekt. Kan vara värt att kolla upp om man gillar tanken på att följa en metod.
För vår del skall det sägas att barnen hade en något så när fungerande dygnsrytm rätt tidigt. Det vill säga att de förstod att sova mer på natten och vara mer vakna på dagarna. Som jag minns det började detta redan på bb men det kan mycket väl vara något jag bara hittar på. Med det inte sagt att vi inte var vakna en del på nätterna. Det var vi. Men de längre sovpassen skedde i alla fall då. Den enda synkningen som vi fick till i början var att både Olof och Greta sov samtidigt på eftermiddagen då jag gick en lång promenad med dom på en-en och en halv timme. Efter den promenaden dubbelammande jag dom. Resten av tiden på dygnet så fick dom sova "när dom ville" för jag upplevde det som att jag/ inte hade något annat val. Jag försökte lägga dem samtidigt men de följde sin egna rytm så att säga. Efter dubbelamningen där vid middagstid kompletterade vi målet med ersättning. Sedan försökte vi hålla dom vakna fram tills kvällsflaskan. Det vill säga att vi försökte rida ut gnölfesten som kvällarna alltid innebar.
Jag helammade aldrig. Vi började ge båda barnen ersättning redan på bb. Det gjorde vi för att jag och Ulf ville det. Vi ville kunna dela på ansvaret och belastningen det skulle innebära att mata två. Ganska snart blev det framför allt Greta som ammades pga hon inte tyckte om ersättning samt att Olof hade svårt att få ett bra tag vid mina bröst. Det här är ett beslut som jag inte ångrar men det ledde också till att jag inte ammade längre än tills dess att de var cirka fem-sex månader. Jag hade gärna fortsatt längre men då ville varken Olof eller Greta ha bröstet längre. Flaskan gick ju så mycket snabbare. Det är många tvillingmammor som dubbel- och helammar men jag var alltså inte en av dessa. Kanske finns det någon som läser här som helammade sina tvillingar som kan dela med sig av sina erfarenheter?
Jag och Ulf har aldrig varit lediga båda två på heltid. Första månaden arbetade Ulf mer än heltid och vi fick hjälp av min mamma. Att hon flyttade in hos oss berodde på att jag var i sånt uruselt fysiskt skick den första månaden (pga sängläge i fyra månader plus kejsarsnitt) och att hon bor sjuttio mil från oss. Att be om hjälp är viktigt men det behöver inte alls vara på den nivån som det var för oss. Till exempel älskade jag att min faster kom förbi några gånger med mat så att vi fick äta något annat än korv med bröd. Efter den första månaden gick Ulf ner i arbetstid till deltid och så har det sett ut sedan dess. Jag har varit helt ledig och Ulf har jobbat deltid. I början var det nödvändigt för oss av flera skäl, senare har det mer handlat om att Ulf har velat vara med barnen så mycket som möjligt. Kan båda vara hemma så är det en helt fantastisk sak att göra. Det är inte alla som har råd eller möjlighet, det vet jag, men jag är nästan avundsjuk på mig själv för att vi klarade av att lösa det. Så bra har det varit för oss som familj.
Dina tvillingar är bara några veckor gamla än men trots det kommer det ganska snart bli bättre. Mycket bättre. Jag tror så här till en början att det kan vara bra att försöka få till rutiner för dig. Så att du får andas någon stund varje dag. Att bestämma när du ska få duscha. Att du ska få gå en promenad själv en dag i veckan. Äsch. Vad vet jag? Du vet bäst vad du behöver för att överleva.
Finns det några tvillingföräldrar med äldre syskon som läser här? Har ni några erfarenheter att dela med er av? När blev allt lättare för er?
Till sist. Här är några länkar till inlägg som jag skrivit tidigare om rutiner bland annat. Då är Olof och Greta några månader gamla men de kanske kan fungera som en skiss till hur en dag kan läggas upp?
Massor av kramar till dig kära kämpande tvillingmamma! Och alla ni andra som också går igenom den där första URJOBBIGA tiden som det innebär att ha två gnöliga (men gulliga) små bebisar.
Min vecka som tvillingmamma (tvillingarna fem veckor)
Som ett slarvigt laddat batteri (tvillingarna sex veckor)
Utvilad och upplyft och lite pirrig (tvillingarna tio veckor)
Kvällsrutinen (tvillingarna fem månader)
Våra rutiner (tvillingarna fem månader)
Våra rutiner (tvillingarna sex månader)