Det var i början av året som jag gav mig själv ett löfte: Jag skulle under det här året hålla mig i min comfort zone och sluta hålla på att utmana mig själv med "nya saker". Utan tvekan kan man se följande beslut som ett resultat av detta. För senare i vår åker jag och min familj tillbaka till samma resmål, till och med till samma hotell som vi var på förra året. Jag har aldrig gjort så förut: åkt tillbaka till samma ställe. Men nu! Nu blommar min inre comfort zonare.
Och tittar man på de här bilderna som min syster tog under vår resa i september förra året så är det egentligen inget att tänka något vidare på. Mer än att hurra för oss som ska få åka till Medelhavet och möta sommaren i maj. På ett ställe som vi vet är bra och passar oss och våra behov så som de ser ut just nu. Det där med äventyr sparar vi till framtiden.
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
Resultatet av att hålla sig i sin comfort zone = episkt himla bra.
Och tittar man på de här bilderna som min syster tog under vår resa i september förra året så är det egentligen inget att tänka något vidare på. Mer än att hurra för oss som ska få åka till Medelhavet och möta sommaren i maj. På ett ställe som vi vet är bra och passar oss och våra behov så som de ser ut just nu. Det där med äventyr sparar vi till framtiden.
Resultatet av att hålla sig i sin comfort zone = episkt himla bra.