Vi är hemma i Stockholm igen efter nästan åtta timmar i bil igår och nästan två härliga veckor i Västerbotten. Eftersom vi blev kvar längre än vad vi hade tänkt hann vi träffa båda mina syskon och mina brorsbarn också som kom upp till mina föräldrar. Greta har blivit så otroligt förtjust i sin kusin Juliana och svansade efter henne vad hon än gjorde. Och eftersom Juli även är hemskt förtjust i Greta var allt så guligt att se och höra att jag dog ungefär var fjärde minut. "Greeeetaaaa!" ropade Juli och sprang mot Greta och Greta släppte vad det än var hon höll på med för att springa henne till mötes. Efter någon dag eller så började även Greta säga "Nanaaa" som är hennes sätt att säga Juliana. Det är det första namnet som Greta säger på någon utanför fyrklövern. Eller, om jag ska vara petig, så är det faktiskt det andra namnet hon säger någonsin. På repertoaren finns nu mammaaah, pappaaah, Ffff och Nanaaah. Hon uttalar mamma och pappa så: som på ett brittiskt överklassätt liksom ma-maah/pa-paah! Hemskt rart och väldigt Downton Abbey.
Hörnefors var alltså toppen, och det kommer jag att återkomma till med bildbevis om, men något som inte var toppen var att komma hem till upptäckten om att vår tvättmaskin typ möglat sönder. Har någon av er varit med om det? Att tvättmaskinen luktar mögel? Det är helt vidrigt och det finns typ inget man kan göra. Igår körde jag tre program med 1 dl klorin per tvätt, två program med disktabletter, två program med citronsyra, ett program med såpa, två med desinfektionsmedel och inget har hjälpt. Naturligtvis har jag skrubbat gummilister och tvättfack. Ja, just ja, ett par program med vanligt tvättmedel på 90 grader har jag också kört. Denna häxbrygd av problemlösning blandade jag ihop efter att ha panikgoolat. Så klart. Jag hittade några trådar om/med samma problem. De allra flesta slutade med att familjerna fått köpa nya maskiner. Mögel i systemet är inte milda saker ska jag säga er.
Nu har jag försökt att köra en tvätt för att se hur mycket av den där lukten som fastnar i kläderna. Gör den det måste vi nog byta maskin. Om inte någon av er har ett dundertips? Något som klår mina tidigare försök. Annars är risken överhängande att det där "nog" får plockas bort i meningen ovan.
I övrigt försöker vi ha en fixardag idag. Tanken är att all tvätt ska tvättas och att väskor ska packas om. Imorgon åker vi ut till viken och vi har flera härliga besök inplanerade.
Idag fick vi också ett finfint besök på förmiddagen. Elin, som är en fantastisk människa som jag lärt känna genom bloggen, kom förbi med sin man och sina två flickor. Den ena är bara ett par veckor gammal och det är ju inte klokt vad fint det är att hålla en sån där liten en i sina armar igen. Det är cellminnet som vaknar till liv och plötsligt är det inte lilla nya bebin som ligger i min famn utan Greta/Olof. Det där hade jag inte en aning om att jag skulle känna för tidigare har jag helt ärligt varit rätt ointresserad av spädbarn. Men nu. Ville typ aldrig sluta hålla. Av allt gulligt med familjens besök var det gulligaste när Greta kom fram och jag fick se i hennes ansikte hur hon förstod att det var en liten levande människa jag höll i. Ögonbrynen åkte upp och ögonen spärrades upp. Hon blev verkligen genuint förvånad och jag tror att det här var första gången i hennes liv som hon upplevde det. Sedan när förvåningen lagt sig och hon greppat det stora i att det var en människa jag höll i så drabbades hon så klart av avundsjukan. Då tyckte hon att jag kunde lägga bebisen på bordet istället, och hon var mycket bestämd på den punkten.
Nu tjuter tvättmaskinen. Jag kommer att gå med tummar så hårt hållna att knogarna vitnar för att det ska ha gått väl med tvätten. Det är alltså en spännande, nä en rätt tråkig och för en utomstående helt ointressant, fortsättning som följer.
Hörnefors var alltså toppen, och det kommer jag att återkomma till med bildbevis om, men något som inte var toppen var att komma hem till upptäckten om att vår tvättmaskin typ möglat sönder. Har någon av er varit med om det? Att tvättmaskinen luktar mögel? Det är helt vidrigt och det finns typ inget man kan göra. Igår körde jag tre program med 1 dl klorin per tvätt, två program med disktabletter, två program med citronsyra, ett program med såpa, två med desinfektionsmedel och inget har hjälpt. Naturligtvis har jag skrubbat gummilister och tvättfack. Ja, just ja, ett par program med vanligt tvättmedel på 90 grader har jag också kört. Denna häxbrygd av problemlösning blandade jag ihop efter att ha panikgoolat. Så klart. Jag hittade några trådar om/med samma problem. De allra flesta slutade med att familjerna fått köpa nya maskiner. Mögel i systemet är inte milda saker ska jag säga er.
Nu har jag försökt att köra en tvätt för att se hur mycket av den där lukten som fastnar i kläderna. Gör den det måste vi nog byta maskin. Om inte någon av er har ett dundertips? Något som klår mina tidigare försök. Annars är risken överhängande att det där "nog" får plockas bort i meningen ovan.
I övrigt försöker vi ha en fixardag idag. Tanken är att all tvätt ska tvättas och att väskor ska packas om. Imorgon åker vi ut till viken och vi har flera härliga besök inplanerade.
Idag fick vi också ett finfint besök på förmiddagen. Elin, som är en fantastisk människa som jag lärt känna genom bloggen, kom förbi med sin man och sina två flickor. Den ena är bara ett par veckor gammal och det är ju inte klokt vad fint det är att hålla en sån där liten en i sina armar igen. Det är cellminnet som vaknar till liv och plötsligt är det inte lilla nya bebin som ligger i min famn utan Greta/Olof. Det där hade jag inte en aning om att jag skulle känna för tidigare har jag helt ärligt varit rätt ointresserad av spädbarn. Men nu. Ville typ aldrig sluta hålla. Av allt gulligt med familjens besök var det gulligaste när Greta kom fram och jag fick se i hennes ansikte hur hon förstod att det var en liten levande människa jag höll i. Ögonbrynen åkte upp och ögonen spärrades upp. Hon blev verkligen genuint förvånad och jag tror att det här var första gången i hennes liv som hon upplevde det. Sedan när förvåningen lagt sig och hon greppat det stora i att det var en människa jag höll i så drabbades hon så klart av avundsjukan. Då tyckte hon att jag kunde lägga bebisen på bordet istället, och hon var mycket bestämd på den punkten.
Nu tjuter tvättmaskinen. Jag kommer att gå med tummar så hårt hållna att knogarna vitnar för att det ska ha gått väl med tvätten. Det är alltså en spännande, nä en rätt tråkig och för en utomstående helt ointressant, fortsättning som följer.