Nu är det där med att saker och ting ska få vara så som det alltid har varit en omöjlighet med er. För, för varje vecka som går är det nya barn med nya färdigheter som befolkar vårt hem. Det händer så mycket så jag hinner nästan inte med att notera det. Men okej. Ni pratar fortfarande inte. Däremot fortsätter du att utveckla ditt himla teckenspråk med nya tecken hela tiden Olof. Nu har du tecken för så många saker att jag inte längre kan hålla ordning på dem. Men ett mycket vanligt förekommande nu är att du gör ett iiii-ljud samtidigt som du drar med ditt pekfinger över din hals. Det är tecknet för fluga/mygga/bi/geting/humla/broms. Så fort du hör ett sånt där flygfä gör du det där tecknet. Det vill säga ofta nu när det är sommar.
Ni börjar bli förståndiga och resonabla. När jag säger "stopp" nu så lyssnar ni och stannar. Om jag säger att ni inte får passera en gräns så gör ni heller inte det. Eller, ni gör väl inte alltid som jag säger och vill men nu när ni går emot det jag säger så verkar det vara en medveten handling från er sida.
Ni är generösa: om jag ger två nappar till dig Greta så ger du den ena till Olof. Och om jag ger dig ett par stenar att kasta Olof så ger du den ena stenen till Greta. Sedan veckan hemma hos mina föräldrar tycker både jag och pappan oss märka att ni är finare och mer intresserade av varandra. Ni ropar på varandra och vill ha koll på var den andre är. Ni leker och skrattar väldigt mycket ihop nu och jag svär det är som att ha fått en miljon änglar på besök när det händer.
Greta, du har börjat leka så mycket. Din favoritsysselsättning är att pyssla med saker: lägga upp små papperslappar/trasor/tygbitar i rader och sedan samla ihop dom igen, eller att stoppa ner Lollo och Bernie i olika påsar eller väskor och bära runt på dem för att sedan plocka upp dom igen. Du älskar också en ask med halsband som du plockar i och ur tusen gånger om. En annan favoritgrej är att få lite handcreme eller kroppsolja på händerna och sedan smörja in dig. Och att få håret vattenkammat! Gudars vad du älskar det. Olof, du leker mycket som vanligt. Du är fortfarande oerhört fascinerad av hjul och fordon. När vi var hos mina föräldrar kom sopbilen och det var väl något av ditt livs höjdpunkt.
Kärleken till Pippi och ipaden har svalnat lite till förmån för att få vara ute. När vi var hos mina föräldrar hängde ni en hel del på grannens gård. Där lärde ni er att gunga på "vuxengunga" och att göra fart själva. Det är väl inga svindlande höjder ni når upp till men ändå. Och du Greta ville prompt stå och gunga så, ja, då fick du väl göra det. Det var även hemma hos mina föräldrar som du lärde dig att göra kullerbyttor. Och grannens studsmatta oh boy vad du gillade den Greta.
Något ni båda ställer er rätt svala till är havet. I alla fall till att bada i. Vissa dagar hemma hos mina föräldrar kunde du omfamna allt det våta Olof och lägga dig på mage och "simma" men allra oftast sa du bara "nääääe" och skakade på huvudet när vi närmade oss stranden. Stranden ja, hu, vad ni inte tyckte om att få sand mellan tårna. Och du Greta tyckte bara att det var kul med havet när pappan eller mamman kastade runt dig i vattnet. Helst av allt ville du vara i våra famnar och bara betrakta allt. Dock att sitta i vagnen och titta på havet – det älskade ni båda två. En dag var vi till badhuset och då var du i ditt rätta element Greta. Oj oj oj så roligt du hade när du kastade dig ner i min famn från bassängkanten. Men du Olof tyckte att allt det där blöta var sådär. Man kan säga att jag är rätt nöjd med att vi inte bokade en resa till ett hotell på en strand vid Medelhavet som jag hade vissa planer på för några veckor sedan.
Ni är så roliga att äta mat med just nu. Ni provar nästan allt vi ställer fram och du Greta äter med god aptit. Idag provade du att kombinera honungsmelon med fetaost och blev så nöjd över den fina smakkombinationen! Annars gillar ni mest att äta saker separado. En sak i taget liksom. Du Olof håller dig helt till kolhydrater som pasta, bröd och potatis medan du äter det mesta Greta. Jag tror att du och jag har ganska lika smakpreferenser och att du också har börjat förstå att när jag säger "prova det här för jag tror att du kommer att gilla det" så stämmer det verkligen. När det gäller sånt man stoppar i munnen är det ändå glass som har seglat upp som överlägsen etta på vad ni helst av allt skulle vilja äta. Glass eller vattenmelon. Och chips. Om jag erbjuder er något av dessa tre saker är det inte så svårt att få er dit jag vill.
Ja. Nu har vi alltså vår sista månad tillsammans som föräldraledig familj. Jag planerar att njuta så mycket det går och man kan väl säga att ytorna för att göra just detta är ganska stora. Nu när vi är på landet sover vi till och med tillsammans i samma sovrum: du Greta mellan mig och pappan och du Olof i en resesäng intill. Att sova på det viset är så himla fint nu för tiden då er nattsömn inte är så orolig. Lyxen att få krypa ner bredvid dig Greta och snusa i ditt hår tills jag somnar samtidigt som jag hör dina djupa andetag Olof – den lyxen är obeskrivlig. Vi har det fint vi fyra just nu. Ni, liksom vi vuxna, tycks verkligen njuta av att vi får vara tillsammans. Vi upptäcker saker ihop och lär oss steg för steg vad det innebär att leva ihop. Det är fint att förstå att vi tycker om liknande saker och att ni börjar hitta och förstå er själva. Till exempel att ni gillar smultron och att ni kan gå och plocka såna själva runt knuten. I och med att ni också blir allt mer förståndiga kan vi också släppa lite på övervakningen och ni tar er frihet med ansvar. Ni strövar runt och pular med saker och kommer lite då och då för att fråga vad något är (Olof) eller ha hjälp med något (Greta). Det är faktiskt helt otroligt vad ni har blivit stora nu när jag tänker på det.
Nu ska jag gå och lägga mig inne hos er. Andas era andetag och låta dina små tår vila i mina händer Greta. Vet du att du viftar med tårna när du sover? Det vet jag, och det är dödsgulligt.
Allra käraste barn. Kära kära Olof och kära kära Greta. Ni är dom roligaste, coolaste och finaste jag mött. Jag älskar er så att mitt hjärta nästan brister. Men jag lovar att det inte ska göra det. Jag och pappan kommer alltid att finnas här för er. För alltid och för all tid.
Hurra för ettan och tvåan som blev 23 månader idag!