Så lägger denna festprissa ännu en festlig helg till handlingarna. I fredags var det återträff för alla som jobbat med och gjort årets olika sommar- och vinterprat. Caroline var tyvärr inte med, hon var i The Hamptons på jobb. Så klart. Jag saknade henne för det här var en kväll som handlar om värdarna. Under middagen fick vi lyssna på klipp från nästan alla program och herregud vad det är mycket som jag har kvar att lyssna på. Det är en fantastiskt härlig middag att vara med om. Antalet intressanta människor slår ju i taket och jag hann inte prata med en bråkdel av alla som jag ville. Jag satt tillsammans med Evabritt Strandberg och är nu helt kär i henne. Jag satt också med Sophia som gör Sommarpratarna i TV och Kath som är en gammal favoritkollega. Det var en helt strålade kväll där det enda jag ångrar är att jag inte hann säga till Bea Uusma att jag älskade/älskar hennes bok. När kommer jag gå på samma middag som henne igen liksom? Eller, man vet ju aldrig. Nästa gång ska jag inte missa att säga till henne, eller vad tusan, nästa gång ska jag inte missa att säga till alla som förtjänar det att jag älskar hen och/eller hens verk.
Dagen efter, som var igår, var det Ulfs födelsedag och den firade vi med några ur familjen med kräftor, räkor och ostron. Så himla gott. Alltså. ALLTSÅ! Så HIMLA HIMLA GOTT. Jag vill äta allt igen. Barnen var med och det här var första gången som vi hade en sån här uppstyrd festlig middag hemma. Jag och min syster hjälptes åt att lägga Olof och Greta, som somnade ganska snabbt men det var en orolig sömn. Så någonstans runt tio gick jag in i barnens rum för att hjälpa Olof att somna om – med det självklara resultatet att jag också gjorde det. Somnade alltså. Inte helt otippat med tanke på att jag varit på typ åtta fester under de senaste fyra veckorna. Åh vid min gud, vad jag är partied out nu. Och trots att jag har haft det helt sjukt kul så är jag så nöjd med att festerna är slut nu. Så nöjd, så nöjd med att helgerna för en överskådlig framtid innehåller ingredienser som snacks, snask och soffan.
Dagen efter, som var igår, var det Ulfs födelsedag och den firade vi med några ur familjen med kräftor, räkor och ostron. Så himla gott. Alltså. ALLTSÅ! Så HIMLA HIMLA GOTT. Jag vill äta allt igen. Barnen var med och det här var första gången som vi hade en sån här uppstyrd festlig middag hemma. Jag och min syster hjälptes åt att lägga Olof och Greta, som somnade ganska snabbt men det var en orolig sömn. Så någonstans runt tio gick jag in i barnens rum för att hjälpa Olof att somna om – med det självklara resultatet att jag också gjorde det. Somnade alltså. Inte helt otippat med tanke på att jag varit på typ åtta fester under de senaste fyra veckorna. Åh vid min gud, vad jag är partied out nu. Och trots att jag har haft det helt sjukt kul så är jag så nöjd med att festerna är slut nu. Så nöjd, så nöjd med att helgerna för en överskådlig framtid innehåller ingredienser som snacks, snask och soffan.