I natt drömde jag att jag var helt själv i parken på söndag. Solen sken och det var fullt med lekande och samspelande familjer och vänner och grupper men jag var alldeles ensam under min banderoll med texten "tvillingträff". Det var så sorgligt allt det där. Och litet pinsamt? De andra i parken tittade på mig med ledsna ögon över sina tallrikar med pastasallad medan jag försökte se upptagen ut. Det var en riktig stressdröm usch.
Inte för att jag har planerat någon banderoll till helgen men litet spänd och nervös är jag nog allt inför söndag. Drömmen var rätt tydlig på den punkten. Och hjälp! Vad har jag hittat på? har jag funderat mycket på under förmiddagen.
Ni förstår. Det här är en mycket vanlig känsla för mig. Att jag ska hamna utanför. Att jag ska bjuda in till kalas men att ingen ska dyka upp. Jag vet inte var den här känslan kommer i från för oftast blir det ju inte så. Eller, det har aldrig hänt att ingen har dykt upp. Men ändå kommer den där svackan innan en tilldragelse. Skulle vi analysera det hela har jag förmodligen både dåligt självförtroende och självkänsla när det kommer till socialt umgänge och kalas men jaja. Svårt att ändra det såhär tre dagar innan en söndag i parken.
Och. Insikten om att jag inte på något vis kommer att vara helt själv på söndag. Även om alla ni som har sagt, och tänkt att ni ska komma skulle falla ifrån av olika anledningar så kommer jag inte att vara ensam. Jag är aldrig ensam nu när jag har Olof och Greta. Och Ulf förstås! Alltid Ulf. Det är en mycket bra känsla.
Inte för att jag har planerat någon banderoll till helgen men litet spänd och nervös är jag nog allt inför söndag. Drömmen var rätt tydlig på den punkten. Och hjälp! Vad har jag hittat på? har jag funderat mycket på under förmiddagen.
Ni förstår. Det här är en mycket vanlig känsla för mig. Att jag ska hamna utanför. Att jag ska bjuda in till kalas men att ingen ska dyka upp. Jag vet inte var den här känslan kommer i från för oftast blir det ju inte så. Eller, det har aldrig hänt att ingen har dykt upp. Men ändå kommer den där svackan innan en tilldragelse. Skulle vi analysera det hela har jag förmodligen både dåligt självförtroende och självkänsla när det kommer till socialt umgänge och kalas men jaja. Svårt att ändra det såhär tre dagar innan en söndag i parken.
Och. Insikten om att jag inte på något vis kommer att vara helt själv på söndag. Även om alla ni som har sagt, och tänkt att ni ska komma skulle falla ifrån av olika anledningar så kommer jag inte att vara ensam. Jag är aldrig ensam nu när jag har Olof och Greta. Och Ulf förstås! Alltid Ulf. Det är en mycket bra känsla.