Just nu läser jag en bok som jag tycker mycket om. Den heter
Åren i Paris och är skriven av
Paula McLain. Än har jag inte kommit så långt men det är en sån där bok som dräller av vackra meningar som jag stryker under och viker in hundöron för och sedan kan ligga och fundera på länge länge. Senast jag kände en sådan stark närhet till formuleringar var när jag läste Hemingways biografi
En fest för livet och kanske är denna nya förälskelse helt enkelt inte en slump?
Än så länge har jag inte kommit så långt i själva berättelsen om Hadley som alltså var Ernest Hemingways första hustru. Jag vet att boken fått en del kritik om att vara tunn rent innehållsmässigt så jag får väl se var jag landar i mitt slutgiltiga betyg. Men hittills är jag alltså förtjust. Mycket förtjust.
.jpg)