igår var det alla hjärtans dag och ni blev två och ett halvt år. Att er halvårsdag infaller på Valentines day känns väldigt passande för det enda jag får i ögonen när jag tänker på er är hjärtan. Vi firade dagen med att åka på en konsert med Ensemble Yria och sedan äta lunch på Moderna museet. Och när vi satt där i museets restaurang blev livets gång så tydlig. Första gången vi åkte dit med er var ni så små att ni låg i liggdelar båda två. Då gick vi barnvagnspromenader med er inomhus när vädret var för tungt ute. Sedan dess har vi varit där fler gånger än jag kan räkna till. Det var där som jag och pappan tog vår första fika som föräldrar, och det var också dit du och jag åkte Greta på vår första ensamdate bara du och jag. Det är helt enkelt så att Moderna museet har blivit vår speciella plats och det är en sån fin sak, att vi har ett ställe som är vårt. Men det enda jag kunde tänka på när vi satt där och åt vår lunch var att tiden går så fort. Den går så oerhört fort. Jag önskar att jag kunde sakta ner farten, men det tycks vara omöjligt i det liv som jag och pappan lever tillsammans med er.
Men okej. Nu är det ju tänkt att detta ska handla mer om er än om mig så ... ska jag kanske börja med att berätta lite om ert prat? För det som så många trodde skulle hända, har nämligen hänt. Det är något som har släppt för dig Olof och nu sprutar det ut nya ord och två- och treordsmeningar. Den lycka som du känner över att ha hittat nycklar till språket är enorm. Det är som att du har blivit mer tillfreds med livet och det är en helt underbar sak att få dela med dig. Du Greta blir väldigt inspirerad av att Olof pratar och försöker så gott det går att härma honom. Du säger också fler ord än för bara någon månad sedan men vi har lite svårare att förstå dig och det gör dig ofta väldigt frustrerad. Du kompenserar dock din avsaknad med ord med att vara otroligt uttrycksfull i ditt kroppsspråk. Tack vare det gör du dig mer än förstådd, men jag tror ändå att du också kommer att prata ännu mer snart.
I och med att språket släppt lite så är det som att ni har förändrats och blivit lite större, lite äldre. Ni leker tillsammans på ett annat sätt än tidigare och ibland när ni ses här hemma i lägenheten ger ni varandra kramar. Du Greta vill väldigt gärna ta hand om Olof och pyssla om honom eller hjälpa honom av med sina kläder. Vi försöker hitta en balans där för vi vill inte att du ska bli hans assistent samtidigt som vi inte heller vill stoppa dig i dina initiativ. Samtidigt som ni har blivit finare mot varandra så har ni också blivit bråkigare med varandra. Ni kan båda två få il då ni retas, knuffas eller bits. Och ni har också börjat skrika på varandra när den ena kommer och stör den andre. Ni blir allt mer som syskon helt enkelt som både älskar och irriterar varandra.
En annan stor sak som har hänt är att du har slutat med blöja på dagarna Greta. Du har den fortfarande när du är utomhus på förskolan men annars är du blöjfri. Du var redo att sluta och då tog vi chansen. Du Olof är inte alls intresserad så vi väntar lite med dig. Ni har båda slutat äta välling på kvällarna och får istället lite varm mjölk i nappflaska. Det ska vi nog sluta med det snart för att på sikt kunna bli helt blöjfria.
Du älskar att leka kurragömma just nu Greta. Och att måla med målarfärg och klippa och klistra. Och du Olof älskar att leka med duplolego. Du kan sitta i timmar med en liten lyftkran och sätta bitar på plats. Du älskar också att leka med er leksaksspis och alla era köksredskap. Då får du ofta sällskap av Greta och ni dukar upp helt otroliga måltider inne i ert rum som ni sedan bjuder mig och pappan på. Den enorma Pippi-kärleken som vi levt med under många månader tycks dock ha svalnat lite. Du Greta älskar fortfarande dina nattlinnen och trosor med Pippi på men efter att din första Pippifigur gav upp helt (efter att du bitit av både ben och flätor och näsa) så är du inte lika besatt längre.
När det gäller TV, appar och böcker är ni inne i en tv-period. Ni älskar Barnkanalen och allt som visas där som är för er åldersgrupp. Största favoriterna är dock Supertrion och Masha och björnen ... eller äsch. Jag skulle nog säga att ni byter favoriter varje dag. I det senaste har ni tittat mycket på Vännernas stad, Elias räddningsbåten, Bamse och Nicke nyfiken som alla finns på Netflix. Appar och spel på paddan är ni helt ointresserade av just nu vilket känns märkligt för det har varit en sån stor sak för er förut. Kanske behöver jag hitta nya spel och utmaningar för er? Vi läser fortfarande mycket och era favoritböcker är dom om Vem, Ingrid och Ellen. Vi får också läsa Historien om någon, Vad har du bakom ryggen? väldigt ofta. Du har ett enormt hajintresse Olof och faktiskt så var "hammarhaj" ett av de första orden som du sa. Hammarhaj, blåval och bläckfisk. Nu för tiden kan du alla hajar i din hajbok och vet skillnaden på rävhaj, brugd, mako, valhaj, vithaj, blåhaj, kråshaj och gud jag vet inte alla som du kan. Livet i revet är överhuvudtaget mycket intressant. Du Greta har också hakat på Olofs intresse, vilket väl nästan var oundvikligt? Så du går runt och säger "hammarhaj" nu. På grund av ert stora hajintresse säger ni även "hamn" eller "söpen hamn" som helt enkelt betyder Köpenhamn. Det är nämligen ert drömresmål. Ni vill dit så himmelens gärna för att gå på Den blå planet som är ett akvarium som tog er båda med storm när vi var där i höstas.
När det gäller mat och ätande så har du blivit en allätare Greta. Du äter verkligen allt med stor aptit och vi delar ofta smakupplevelser tillsammans. Du Olof är raka motsatsen. Du har börjat matvägra och vill helst bara äta bröd eller pasta. På förskolan äter du oftast inget alls vilket börjar bli till ett bekymmer.
Förskolan ja. Ni har nu gått där i ett halvår och ni trivs där väldigt bra båda två. Ni är där måndag till fredag mellan klockan nio och tre. Ni är ute mycket: på måndagar, tisdagar och onsdagar är ni ute både på förmiddagen och eftermiddagen. Resten av veckan är ni bara ute på eftermiddagen. När ni är där tycker ni mest om att sjunga och dansa och det gör mig så glad för tidigare har ni inte varit så intresserade av sånt. Inte hemma i alla fall. Men nu dansar ni till exempel drakdansen varje dag i slutet av Bolibompa. Framför allt är det du Greta tycker om sång och dans. Du vill att jag ska sjunga Bamessången varje dag och när du klämmer i med de orden du kan, jag svär Greta, då håller mitt hjärta på att svämma över. På kvällarna när vi sjunger våra godnattvisor har du dock börjat säga "mamma, ssshysh" men det tror jag mest handlar om din ovilja att somna att göra.
Vi har haft en period sedan julledigheten där sömnen varit ganska stökig för oss. På förskolans inrådan får ni sova så mycket ni vill när ni är där och det har lett till väldigt långdragna nattningar. Ni somnar oftast först runt halv nio på kvällarna och är uppe mellan halv sex och sex. Själva nattsömnen tycks också ha blivit oroligare och allra oftast sover någon av er inne hos mig medan pappan får gå in och sova hos den andra i barnrummet. Resultatet är att vi alla är tröttare än någonsin tycks det som. Men det kan också mycket väl vara årstiden.
Vad mer? Era smeknamn nu för tiden är: Gretsky eller Gretsky yo yo. Och du Olof har bestämt dig för att du heter Bo nu så vi kallar dig för det ibland eftersom det gör dig glad. Greta kallar dig för Vavva-Bo och sig själv för Deta. Ert gemensamma smeknamn Oggi blir ibland Oggisarna eller Oggnog men det verkar bli allt mer sällan som vi kallar er för det. Jag tror att det beror på att vi ser på er mindre och mindre som tvillingar och mer och mer som syskon. För ni är två individer som är väldigt olika varandra. Ni har båda två helt olika energier och sätt att ta er an världen. Ni gillar olika saker och det går inte ens att tvillingklä er längre. Detta beror inte på att vi har slutat att köpa liknande plagg men på att du Greta har en sån bestämd uppfattning om vad du tycker är fint att det inte går att styra dig. I korta drag går din modekänsla ut på att det bör finnas något som är rosa eller lila i plagget för att du ska acceptera det. Du älskar dessutom strumpbyxor och när tröjor eller klänningar är kortärmade.
Ni är så himmelens roliga att vara med och även om vi har ganska många konflikter under en dag så skulle jag säga att vi allt som allt har det väldigt bra tillsammans. Att vi har börjat dela på oss under helgerna har också blivit en sån fin sak. Då får jag och pappan möjlighet att ägna oss åt bara en av er i taget och skillnaden är enorm när vi bara har en av er att koncentrera oss på. Ni blir mycket lugnare av att vara själva så jag tror att den här uppdelningen är något som vi kommer att fortsätta med.
Ja, älskade lilla Olof och älskade lilla Greta. Att få vara med er är det bästa jag och pappan vet. Även om ni ganska ofta gör oss trötta och utmattade så ger ni oss också så mycket kärlek att det är sanslöst. När vi fyra har det bra tillsammans är det en lycka som är så total. Den lyckan kan uppstå vid matbordet när ni skojar med oss och era ögon glittrar av bus. Eller när vi är i ert rum och ni leker och släpper in oss i det universum som ni håller på att klura ut för er själva. Att se er ta er an världen och göra den begriplig är en gåva som jag och pappan är så oändligt tacksamma över att vi får ta del av. Niär en gåva. En gåva som jag och pappan kommer att ägna resten av våra liv att besvara.
Hurra för ettan och tvåan, för Olof och Greta, som blev två och ett halvt år igår!