För någon vecka sedan eller så fick jag ett exemplar av Lisa Bjärbos och Jesús Veronas nya bok Eddie och napparna och sedan dess har vi läst denna bok om och om och OM igen här hemma. Det här är första gången som vi har fått stifta bekantskap med Eddie och hans familj och bekymmer och vilket ljuvligt litet universum vi blir insläppta i. Förutom att boken är fint illustrerad och är så där välskriven som man vill att en bok som man tvingas läsa sjuttio gånger på raken ska vara så är temat också så fint beskrivet. I den här boken ska Eddie sluta med nappar och det är i dom små sakerna som den stora igenkänningen finns. Som till exempel det här att any random person på bussen ska ha åsikter om barnens nappsugande.
Vi har som sagt läst den här många gånger redan, men sedan någon dag tillbaka har vi blivit tvingade att hoppa över ett uppslag, nämligen detta:
Olof tycker nämligen att "Eddies nappar" (som han kallar den) är "en mycket bra bok" men också "en mycket läskig bok" (detta ska läsas med en paus mellan varje ord: En. Mycket. Läskig. Bok.) Och det är det här uppslaget som är boven. Boven är ännu mer specifikt pappan som tar Eddies nappar ifrån honom. Kanske relaterar vår lille Olof till sin egen situation? Man kan väl säga att just det här momentet är ett mycket aktuellt sådant i hans/våra liv. Dom här två sidorna är i alla fall för läskiga just nu men bara vi lovar att hoppa över dom så är allt frid och fröjd och vi kan läsa resten.
Allt som allt är det här en fin bok. En jättefin bok till och med. Greta tycker mycket om alla sidorna i boken och det gör jag med.
Tack Rabén&Sjögren för recensionsexemplar.