Vi hade biopremiär igår, passade nog på den 15 maj (se bild för slumpmässigt lyckokast).
Och det var ju helt otroligt fint.
Jag älskar film och har till och med skrivit en magisteruppsats i filmvetenskap, så utan överdrift kan vi konstatera att jag var den som var mest taggad av oss i fyrklövern. Supersupersupertaggad var jag och mitt hjärta fladdrade som vid en tenta men upplägget här var betydligt mer behagligt egentligen. Vi laddade med popcorn, russin (som för övrigt visade sig vara en väldigt smarrig smakkombination, sjukt, när hade man någonsin trott att man skulle äta russin och popcorn i samma tugga liksom) samt päronmer. Vi var på knattebio och såg tre Alfonsavsnitt på raken, eftersom det är så knattebio tydligen funkar. Just dom här Alfonsfilmerna var rätt avancerade tycker jag och handlade om 1. vad som är jag och var jaget börjar och var jaget slutar, mycket filosofiskt ja, 2. om att Alfons gillar att leka krig men har en ny kompis vars pappa har upplevt krig på riktigt och att det är heavy shit att bära med sig i sin ryggsäck samt 3. om att Alfons och hans två kompisar inspireras av Einstein att komma på nya uppfinningar (tex syskonfällor samt automatiska släckningsanordningar) vilket ledde till att tredje filmen också var den lättsamma i samlingen. Prima tänkt ändå att sluta med något lite mer upplyftande.
Så vad tyckte då barnen? Greta tyckte att det var fint att gå på bio. Så sa hon. "Det var fint mamma". Olof tyckte att det var tråkigt. Vad det var som var så tråkigt är jag inte helt säker på för när jag frågar Olof så svarar han att ALLT var tråkigt, till och med att äta popcorn. "Bara stanna hemma" säger han också när bio kommer på tal så vi får väl se hur det blir med den här biosaken i familjen framöver.*
Jaggilladeälskade det i alla fall.
* Han verkade tycka väldigt mycket om allt med bio när vi var i Heron City. Allt, inklusive äta popcorn. Det enda han ställde sig mycket på tvärs mot var att åka hem. Så kanske är det avslutet som överskuggar hela hans i övrigt väldigt starka och fina (för att låna Gretas ord) upplevelse?
Och det var ju helt otroligt fint.
Jag älskar film och har till och med skrivit en magisteruppsats i filmvetenskap, så utan överdrift kan vi konstatera att jag var den som var mest taggad av oss i fyrklövern. Supersupersupertaggad var jag och mitt hjärta fladdrade som vid en tenta men upplägget här var betydligt mer behagligt egentligen. Vi laddade med popcorn, russin (som för övrigt visade sig vara en väldigt smarrig smakkombination, sjukt, när hade man någonsin trott att man skulle äta russin och popcorn i samma tugga liksom) samt päronmer. Vi var på knattebio och såg tre Alfonsavsnitt på raken, eftersom det är så knattebio tydligen funkar. Just dom här Alfonsfilmerna var rätt avancerade tycker jag och handlade om 1. vad som är jag och var jaget börjar och var jaget slutar, mycket filosofiskt ja, 2. om att Alfons gillar att leka krig men har en ny kompis vars pappa har upplevt krig på riktigt och att det är heavy shit att bära med sig i sin ryggsäck samt 3. om att Alfons och hans två kompisar inspireras av Einstein att komma på nya uppfinningar (tex syskonfällor samt automatiska släckningsanordningar) vilket ledde till att tredje filmen också var den lättsamma i samlingen. Prima tänkt ändå att sluta med något lite mer upplyftande.
Så vad tyckte då barnen? Greta tyckte att det var fint att gå på bio. Så sa hon. "Det var fint mamma". Olof tyckte att det var tråkigt. Vad det var som var så tråkigt är jag inte helt säker på för när jag frågar Olof så svarar han att ALLT var tråkigt, till och med att äta popcorn. "Bara stanna hemma" säger han också när bio kommer på tal så vi får väl se hur det blir med den här biosaken i familjen framöver.*
Jag
* Han verkade tycka väldigt mycket om allt med bio när vi var i Heron City. Allt, inklusive äta popcorn. Det enda han ställde sig mycket på tvärs mot var att åka hem. Så kanske är det avslutet som överskuggar hela hans i övrigt väldigt starka och fina (för att låna Gretas ord) upplevelse?