Eftersom vi är tillbaka i stan och till alla våra älskade rutiner igen så var det dags att åka till Moderna museet i torsdags. Ni har väl inte glömt att vi åker dit varannan torsdag?
Jag övade mig på att äta lax och åt en helt fantastisk halstrad laxtartar. Jag måste säga att den här målsättningen jag har med att lära mig att äta den där fisken under 2013 verkar funka. Jag tycker inte längre att den är en satans fisk. !
Efter lunchen var det dags för det där som vi längtat och suktat efter så länge.
Äntligen skulle vi få se klart den pågående utställningen på
Arkitektur- och Designmuseet om Jean Paul Gaultier.
Jean Paul himself var där och hälsade oss välkomna.
Alltså den här utställningen. Den. Här. Utställningen. Den liknar inte något annat jag någonsin varit på – och då har jag varit på många utställningar *sniff* (det här har jag visst drygat mig över tidigare? Eller? Känns inte det här hemskt bekant? Jaja det är tydligen såna här känslor jag bär runt på allt som oftast).
Dockorna tittar på en, pratar med en, sjunger för en. Så himla knäppt och coolt och ja magiskt faktiskt.
Och med en couture att dö för.
Jag har också alltid älskat ränder. Kanske beror det på Jean Paul? Man får väl säga att han var en rätt tongivande designer under mina mest formande år.
Alltså. Det är inte bara all the gayness som jag älskar. Men det bidrar mycket för den här gamla gaylovern, så mycket förstår jag ju. För jag är värnlös mot det. Helt upp över öronen fast i det. Och jag älskar det.
Greta blev också alldeles uppslukad av allt mode.
Utställningen är också fullproppad av fina historier om hur det kom sig att Jean Paul blev den han blev.
Ulf hittade ett foto som han ville återskapa. Jag ställde glatt upp för det var sånt den här utställningen gjorde med en.
Sen hittade jag ett foto som jag vill återskapa med Ulf. Men tydligen hade utställningens kreativa lust begränsningar för Ulf vägrade dra av sig byxorna och posera.
Mmm. Sen blev det dags för struttuttarna.
Strut tuttarna
inte strutt uttarna.
Jag älskar Jean Paul ännu mer nu efter utställningen. Nu när jag har fått lära känna honom lite bättre.
Olof var också mycket intresserad av utställningen och som ett ps för er som planerar att titta på utställningen med barn vill jag säga två saker. 1. man får inte ta med barnvagn in men man får låna bärselar. 2. lite större barn har blivit väldigt rädda av utställningen och det där i början när man inte vet om dockorna är levande eller inte.
Men tillbaka till utställningen för vem blir inte intresserad och alldeles till sig över det här? Madonna när hon var sin bästa version av sig själv tycker jag.
Gud så jag älskade hennes Blond Ambition Tour, Express Yourself och allt det där. Att få se hennes korsetter var faktiskt himla stort för mig. Det var gåshud
all over the place.
Greta var i sitt esse och hittade på nya ljud för att uttrycka alla känslor som bubblade upp i den lilla kroppen under utställningen.
Jag tror att hon älskade allt. Allt! Och jag tror att alla andra besökare på utställningen älskade Greta och hennes entusiasm. Det var väldigt många som kom fram och ville pratade med oss om Gretas uppenbara passion för det som Jean Paul skapat.
Och uppspeltheten hos mamman när hon läste om Jean Pauls kärlek till Greta Garbo alltså. Mycket stor. Han har gjort en kollektion inspirerad av henne. Ni förstår sambandet här va? Jean Paul inspireras av Greta Garbo --> Greta har fått sitt namn av Greta Garbo --> Greta inspireras som ettåring av Jean Paul Gaultier --> Sextio år från nu går vi på utställning med Gretas design.
ELLER: Jean Paul inspireras av Greta Garbo --> jag inspireras att ge Greta sitt namn efter Greta Garbo --> jag och Jean Paul är samma! ?
Okej. Okej okej okej. Vi lämnar storhetsvansinnet och går vidare. Olof häpnade också över det mesta på utställningen.
Liksom vi. Liksom vi häpnade över hur kreativ hela utställningen var. Hur otroligt vackra och avantgardistiska kläder han gjort. Och att gå på utställningen med min mamma gav en extra dimension. Hon bara smällde av gång efter annan över sykonsten i och med att hon kan relatera till hur det är att sy. Timmarna man lägger ner. Själva hantverket alltså osv.
Ja, skulle jag, äh faktiskt hela min familj, rekommendera er en sak att skynda till så är det till den utställning som pågår just nu på Arkitektur- och designcentrum.
THE FASHION WORLD OF JEAN PAUL GAULTIER From the Sidewalk to the Catwalk pågår fram till den 22:a september. Missa inte den för guds skull!
