Tanken var att jag skulle skriva om hur dåligt det kan gå när sötsuget tar över en totalt och kvaddar ens mun. Men istället drabbades jag av den helt vanliga men lika fullt småchockerande upplevelsen som det är (kan vara? Nej tamejtusan ÄR) att se sig själv i den där första Photo Booth-rutan – för tanken var nämligen att jag skulle illustrera min sargade tunga medelst foto. Så jag slog på kameran och möttes då av detta. Alltså lol! Man kan väl sammanfatta det som att min inre bild av hur jag ser ut när jag är "som vanligt" inte riktigt överensstämmer med verkligheten. Ågud! är detta en så kallad verklighetscheck? Är det så här jag ser ut när jag är helt omedveten om min hållning osv? För det är ju så här min Photo Boothkamera uppfattar mig när jag sitter här med min dator i knät. Utan hals, med många hakor samt stirrig blick that is.
![]()
För alltså, det är mer så här jag tänker mig att jag ser ut: Avslappnat rufsig, lite gullig. Mer så. Mindre som körd genom en spegel i skrattkammaren i lustiga huset.
Äh. Vi går vidare va? Tillbaka till tungan. Denna väldigt ömma tunga som igår fick se sig besegrad av en påse –
I kid you not– jag smällde i mig
en hel påse av Ahlgrens sura bilar. Det gjorde ont redan då. Det var en idiotisk idé att äta hela påsen själv men inget kunde stoppa mig. Och idag betalar jag priset. Jag har noll smaksinne, ont i hela munnen samt små sår på tungi. Varför gjorde jag det undrar jag? Jag som inte ens gillar godis och sötsaker så särskilt? Nej, mycket märkligt beteende. Och så Photo Bootchocken på det. Vilken dag jag har idag! Ganska komisk nu när jag summerar den.
