Ja. Nu har vi bott i nya lägenheten på Kungsholmen i en vecka och typen av frågor vi ställer oss är nu mycket djupa. De är av typen: Ska toalettpappershållaren sitta på väggen eller är det inte bättre att sätta den på sidan av badrumsskåpet? Ska inte barnens himmelssäng hänga lite lägre än vad den gör nu? Vilken hylla är det smartast att ha mjölken på egentligen? Och. Kanske viktigast av allt: Var ska tv:n stå?
Ska jag fortsätta? Jag skulle kunna hålla på tills imorgon.
När det gäller det enorma problemet med placeringen av tv:n valde jag alltså att gå den kreativa vägen och fotografera de två olika scenariorna. Jeez. Inte mitt stoltaste ögonblick i min karriär som människa. Men jaja. Det är där jag befinner mig nu. Fotar olika inredningsalternativ som om det vore den viktigaste frågan någonsin ever. Parentes: ps. vi har fortfarande inte hittat lösningen på vårt tv-placeringsproblem. ds. Slut parentes.
Men det kanske är logiskt? Att såna här små saker och beslut blir oproportionerligt stora när livet bara skenar iväg som tio vilda hästar. För vet ni. Mitt i allt det här sa Olof plötsligt "titta". Och sen reste han sig upp. Våra två små bebisar börjar bli stora.
Barnen växer och vi vet inte var tv:n ska stå. Jamen det är väl bara att slänga upp händerna och ge in för det hela. Det är så här livet ser ut när man flyttar med två små lejonungar. Perspektiven blir sneda och skeva. Men ärligt, det här Picassolivet är ändå rätt vackert. På sitt sätt.