Så har det hänt igen. Jag har blivit kär. I ett mönster. Av någon anledning får jag utskick från Svenskt Tenn när de kommer med nyheter och detta är, som ni förstår, ett mycket angenämt icke-problem.
Idag kom ett mail lastat med detta helt oemotståndligt våriga mönster som heter Delhi och är ritat av Josef Frank under hans tid i New York mellan 1943-45. Och nu fantiserar jag ymnigt om kuddar och gardiner än här än där i lägenheten med de skeva väggarna. Hur det blir med den saken får vi se. Men som det känns prick just nu så vill jag inte LEVA utan detta tyg i mitt hem. Ni vet, så där som det känns när det är true himla love som drabbat en.