När jag hade Olof hemma med feber i förra veckan fick jag två frågor om hur vi har gjort när tvillingarna har blivit sjuka nu när de går i förskola. Så här:
En orsak till att vi inte ens tänkte på att vi delade på barnen är att Olof och Greta inte är så himla HIMLA fästa vid varandra. Jag ser vissa tvillingar som är varandras spegelbilder i kroppsspråk och rörelsemönster, men så är inte våra barn. Dom gillar varandra men dom är inte fästa vid varandra så som jag tror att ganska många tvillingar kan bli. Dom är mer fästa vid oss, vid sina föräldrar, än vid varandra skulle jag säga. En annan orsak till att vi inte såg det som en stor sak att dela på barnen var att vår första sjukdag var först i oktober, ett par månader efter inskolningen. Då var vi så trygga med förskolan och vetskapen om att dom hade det bra där att det inte heller kändes konstigt. Vi har också *pepparpeppar* haft rätt få sjukdagar. Jag tror att vi bara hade tre vabdagar första terminen, då Greta var hemma i en dag med höstblåsor och Olof var hemma i två dagar med feber.* Hittills har de aldrig varit sjuka samtidigt.
Barnen då? Jo, dom har påverkats lite olika av att vara ifrån sin tvilling.
2. Generellt skulle jag säga att det går väldigt bra. Som förälder tycker jag att det är lyxigt att få vara hemma med den enda som är sjuk. Det ger utrymme att lära känna dom utan att de ständigt ställs i relation till den andra och det är en helt otrolig sak. Och jag tror, helt ärligt, att jag inte skulle orka ta hand om en som är sjuk och en som är pigg? Eller det är väl klart att jag skulle orka det. Men under de sjukdagar som vi har haft den här terminen har det varit noll problem för båda barnen att vara själva på förskolan. Hittills i år har Greta varit hemma en dag och Olof tre.
Men förra terminen, när de hade sina första dagar ifrån varandra så reagerade de olika. Olof var helt oberörd av att Greta inte fanns vid hans sida. Och det känns lite som att det är så han är: han är sig själv närmast och leker helst för sig själv. Han har till för bara någon månad sedan tillbaka varit ganska ointresserad av någon annan än sig själv. Men när han sen blev sjuk några veckor senare och Greta skulle vara själv så fick vi faktiskt åka och hämta henne. Personalen ringde och sa att de inte alls kände igen henne. Hon verkade så blå. Om hennes hängighet berodde på att hon var trött och hade hosta eller på att hon saknade Olof fick vi aldrig veta men vi hämtade hem henne i alla fall efter lunch. Dagen efter lämnade vi henne på förskolan igen och då var det nemas problemas.
Trots att vi har haft det ganska enkelt runt just det här så förstår jag verkligen att det här kan bli en komplicerad fråga. Jag tycker att det viktigaste är att man försöker vara lyhörd mot hur man tror att barnen vill ha det. Och att man följer sin magkänsla och struntar så långt det går i vad andra tycker och tänker.
Här finns en text om den komplicerade förväntningen som finns på att barn ska bli självständiga. Den skrev jag efter att vi hämtat hem Greta från förskolan den där gången.
Här är en text till om det här med tvillingskap och självständighet. Den skrev jag efter att ha fått en sån fin kommentar till ovan nämnda inlägg.
* Att vi har haft få vabdagar beror nog på flera olika saker, men en sak är att våra barn tycks framförallt bli sjuka på helgerna.
Är det någon fler med tvillingar som vill dela med sig av sina tankar och erfarenheter i just den här frågan? Det skulle uppskattas väldigt mycket tror jag.
- När började ni låta dem gå en och en till förskolan, dvs att den ena får gå när den andra är sjuk?
- Hur går det när en av dem är ensam på förskolan?
En orsak till att vi inte ens tänkte på att vi delade på barnen är att Olof och Greta inte är så himla HIMLA fästa vid varandra. Jag ser vissa tvillingar som är varandras spegelbilder i kroppsspråk och rörelsemönster, men så är inte våra barn. Dom gillar varandra men dom är inte fästa vid varandra så som jag tror att ganska många tvillingar kan bli. Dom är mer fästa vid oss, vid sina föräldrar, än vid varandra skulle jag säga. En annan orsak till att vi inte såg det som en stor sak att dela på barnen var att vår första sjukdag var först i oktober, ett par månader efter inskolningen. Då var vi så trygga med förskolan och vetskapen om att dom hade det bra där att det inte heller kändes konstigt. Vi har också *pepparpeppar* haft rätt få sjukdagar. Jag tror att vi bara hade tre vabdagar första terminen, då Greta var hemma i en dag med höstblåsor och Olof var hemma i två dagar med feber.* Hittills har de aldrig varit sjuka samtidigt.
Barnen då? Jo, dom har påverkats lite olika av att vara ifrån sin tvilling.
2. Generellt skulle jag säga att det går väldigt bra. Som förälder tycker jag att det är lyxigt att få vara hemma med den enda som är sjuk. Det ger utrymme att lära känna dom utan att de ständigt ställs i relation till den andra och det är en helt otrolig sak. Och jag tror, helt ärligt, att jag inte skulle orka ta hand om en som är sjuk och en som är pigg? Eller det är väl klart att jag skulle orka det. Men under de sjukdagar som vi har haft den här terminen har det varit noll problem för båda barnen att vara själva på förskolan. Hittills i år har Greta varit hemma en dag och Olof tre.
Men förra terminen, när de hade sina första dagar ifrån varandra så reagerade de olika. Olof var helt oberörd av att Greta inte fanns vid hans sida. Och det känns lite som att det är så han är: han är sig själv närmast och leker helst för sig själv. Han har till för bara någon månad sedan tillbaka varit ganska ointresserad av någon annan än sig själv. Men när han sen blev sjuk några veckor senare och Greta skulle vara själv så fick vi faktiskt åka och hämta henne. Personalen ringde och sa att de inte alls kände igen henne. Hon verkade så blå. Om hennes hängighet berodde på att hon var trött och hade hosta eller på att hon saknade Olof fick vi aldrig veta men vi hämtade hem henne i alla fall efter lunch. Dagen efter lämnade vi henne på förskolan igen och då var det nemas problemas.
Trots att vi har haft det ganska enkelt runt just det här så förstår jag verkligen att det här kan bli en komplicerad fråga. Jag tycker att det viktigaste är att man försöker vara lyhörd mot hur man tror att barnen vill ha det. Och att man följer sin magkänsla och struntar så långt det går i vad andra tycker och tänker.
Här finns en text om den komplicerade förväntningen som finns på att barn ska bli självständiga. Den skrev jag efter att vi hämtat hem Greta från förskolan den där gången.
Här är en text till om det här med tvillingskap och självständighet. Den skrev jag efter att ha fått en sån fin kommentar till ovan nämnda inlägg.
* Att vi har haft få vabdagar beror nog på flera olika saker, men en sak är att våra barn tycks framförallt bli sjuka på helgerna.
Är det någon fler med tvillingar som vill dela med sig av sina tankar och erfarenheter i just den här frågan? Det skulle uppskattas väldigt mycket tror jag.