Det här hände sig vid den tiden då det var juni i vårt avlånga land. Närmare bestämt den sista lördagen i månaden. Jag har inte hunnit lägga upp det här inlägget tidigare men det är av alldeles för stor betydelse för att inte få vara med här.
Den här badplatsen i Mälaren är den som jag och Ulf solat och badat mest vid av alla i hela världen. Det är den här badplatsen som min brorsdotter Juliana kallat för "stora havet" innan hon ens kunde säga "r" och "v" och därför sa stoooola habet. Och det är här, vid Mälaren, som vi haft vaga fantasier om att få bada med våra egna barn i framtiden. Och nu har det alltså hänt. Det blev väl kanske inte så mycket badande av men vi var i alla fall där. En lördag i slutet av juni men det har jag visst redan sagt?
Ulf hade gjort matsäck till oss vuxna. Älska att han slagit i smörgåsarna i folie!
Vi åt och barnen sov.
Skoja! Barnen sov inte alls utan var mycket vakna.
Greta åt sand och tuggade på grus. Var i himmelriket med andra ord.
Olof med.
Sen hängde vi lite i vattnet och både Olof och Greta gjorde klassikern "klättra upp på mamman och pappan pga hata allt det kalla blöta". Det var mysigt det med.
Efter ett par timmar åkte vi hem. Det var en fin dag. Den första men inte sista dagen på badplatsen i Mörby.
