Så det skulle visa sig att jag och min parter här i livet hade goofat rätt rejält när det gäller det här med hur vi har tagit ut våra föräldradagar. Till mitt försvar vill jag att det skall föras till protokollet att allt har varit ganska rörigt sedan Oggi kom in i våra liv och att det där att räkna ut föräldradagar när man fått tvillingar nej, låt mig inte ens sätta igång! Detaljerna i den där historien är alldeles för snurriga, tråkiga och klantiga för att jag ska orka gå in på det men summa summarum så har vi inte några dagar kvar. Dom är slut. Heh, inte bara slut. På minus till och med (och det ringde en pigg person på försäkringskassan och berättade för oss några dagar innan julafton. Återbetalningsskyldiga? Jamenvisst!) Det vill säga att dagarna med den rimliga ersättningsnivån är slut. Kvar har vi våra garantidagar, och ganska många såna också. Men då får jag 180 kronor om dagen. Och nej, det leder inte fram till en rimlig summa, hur mycket jag än räknar på det.
Men jaja. Det var egentligen inte dit jag ville komma. För allt det där kommer ju att ordna sig. Jag ska börja jobba. Vi har dessutom en buffert för perioder utan arbete (jag vet! så ljuvligt präktigt!) så det är egentligen inte någon ekonomisk kris vi befinner oss i. Men ändå. När man, som är jag, inte får in några nya pengar på kontot så kan det väl vara rätt klokt att inte spendera de pengarna som finns där på ptja vad vet jag? fabulösa koftor på mellandagsrean (men den var ju på 60% och från Dagmar!)? en ny matta till köket (men den var ju på rea och dessutom fick vi pengar av mina föräldrar i julklapp att köpa något till hemmet för!)? på att boka in familjen på en hotellövernattning?
Mmm ... smackar jag nöjt här i min fåtölj. Det är vad jag har gjort ikväll. För att på tydligaste vis nonchalera min ekonomiska situation jag har drömt mig bort till fluffiga hotellkuddar, badrum i marmor och överdådiga hotellfrukostar. Det var oemotståndliga fantasier som jag och booking.com målade upp tillsammans och till sist kunde jag inte stå emot. Så mot mitt mycket bättre vetande har jag nu bokat in fyrklövern. För att fira att barnen blir ett och ett halvt år på alla hjärtans dag. Amen jag vet = *nawww* Är jag inte för gullig? Nu väntar jag bara på att min parter här i livet som sitter och arbetar i rummet intill ska upptäcka bekräftelsemailet och komma ut och ge mig en kyss.
Och jag har nu lärt mig ännu en sak om mig själv. Att i kampen mellan förnuft och känsla så vinner känslan hela tiden. Varje gång. I alla fall när det gäller viktiga saker som drömmiga nätter på hotell.
Men jaja. Det var egentligen inte dit jag ville komma. För allt det där kommer ju att ordna sig. Jag ska börja jobba. Vi har dessutom en buffert för perioder utan arbete (jag vet! så ljuvligt präktigt!) så det är egentligen inte någon ekonomisk kris vi befinner oss i. Men ändå. När man, som är jag, inte får in några nya pengar på kontot så kan det väl vara rätt klokt att inte spendera de pengarna som finns där på ptja vad vet jag? fabulösa koftor på mellandagsrean (men den var ju på 60% och från Dagmar!)? en ny matta till köket (men den var ju på rea och dessutom fick vi pengar av mina föräldrar i julklapp att köpa något till hemmet för!)? på att boka in familjen på en hotellövernattning?
Mmm ... smackar jag nöjt här i min fåtölj. Det är vad jag har gjort ikväll. För att på tydligaste vis nonchalera min ekonomiska situation jag har drömt mig bort till fluffiga hotellkuddar, badrum i marmor och överdådiga hotellfrukostar. Det var oemotståndliga fantasier som jag och booking.com målade upp tillsammans och till sist kunde jag inte stå emot. Så mot mitt mycket bättre vetande har jag nu bokat in fyrklövern. För att fira att barnen blir ett och ett halvt år på alla hjärtans dag. Amen jag vet = *nawww* Är jag inte för gullig? Nu väntar jag bara på att min parter här i livet som sitter och arbetar i rummet intill ska upptäcka bekräftelsemailet och komma ut och ge mig en kyss.
Och jag har nu lärt mig ännu en sak om mig själv. Att i kampen mellan förnuft och känsla så vinner känslan hela tiden. Varje gång. I alla fall när det gäller viktiga saker som drömmiga nätter på hotell.