Trots att jag har jobbat ganska mycket med kända personer och har träffat så sjukt många kändisar över åren i mina olika jobb så händer det ändå fortfarande att jag blir starstruck. Det hände till exempel när jag sprang på Bruce Springsteen eller när jag träffade Patrick Dempsey men mitt hjärta har typ aldrig bultat så hårt som det gjorde igår.
Jag kom ut ur vår port med barnvagnen. Jag stannade till hela ekipaget för att hjälpa Greta på med ett par vantar när jag ser någon bekant segla mot mig. Det tog en kort stund innan jag kopplade men jag svär: hjärtat stannade. Det berodde säkert på situationen: att det liksom var så oväntat att hon skulle dyka upp på just min lilla oansenliga gata i stan, och helt säkert berodde min reaktion på att Greta var med mig. För mot mig kommer ... Pippi! Eller, ja, Inger Nilsson, så klart. Ni förstår, det finns ingen fiktiv karaktär som jag har spenderat lika mycket tid med under det senaste året som just Pippi. Det finns ingen kärlek som har varit starkare i vårt hem under det senaste året än den till Pippi.
Så var gjorde jag? Amen inget. Jag tänkte att hon måste vara så vansinnigt trött på att höra om Pippi hit och Pippi dit så jag bara played it cool med mitt galopperande hjärta innanför underställ och vinterjacka. Greta är också lite för liten för att förstå det stora men jag viskade till henne ner i vagnen:
- Vet du att det där var Pippi som gick förbi oss nu? och Greta log och nickade i samförstånd och viskade:
- Pippi.
Håhåjaja. En helt annan typ av starstruckness. Det må jag säga. Jag är fortfarande lite tagen.
Jag kom ut ur vår port med barnvagnen. Jag stannade till hela ekipaget för att hjälpa Greta på med ett par vantar när jag ser någon bekant segla mot mig. Det tog en kort stund innan jag kopplade men jag svär: hjärtat stannade. Det berodde säkert på situationen: att det liksom var så oväntat att hon skulle dyka upp på just min lilla oansenliga gata i stan, och helt säkert berodde min reaktion på att Greta var med mig. För mot mig kommer ... Pippi! Eller, ja, Inger Nilsson, så klart. Ni förstår, det finns ingen fiktiv karaktär som jag har spenderat lika mycket tid med under det senaste året som just Pippi. Det finns ingen kärlek som har varit starkare i vårt hem under det senaste året än den till Pippi.
Så var gjorde jag? Amen inget. Jag tänkte att hon måste vara så vansinnigt trött på att höra om Pippi hit och Pippi dit så jag bara played it cool med mitt galopperande hjärta innanför underställ och vinterjacka. Greta är också lite för liten för att förstå det stora men jag viskade till henne ner i vagnen:
- Vet du att det där var Pippi som gick förbi oss nu? och Greta log och nickade i samförstånd och viskade:
- Pippi.
Håhåjaja. En helt annan typ av starstruckness. Det må jag säga. Jag är fortfarande lite tagen.